Så höll då Löfvén sitt tal till S-kongressen i Göteborg denna kalla vår 2013. Honnörsorden fanns där som förr, men långtifrån alla.  Betoningen på ”hårt arbete” kunde få en utomstående att tro sig höra ett enfrågeparti. Och de vackra orden kläddes inte i några reformer som skall komma. Att vara bäst i EU-klassen på arbetslöshet om sex år imponerar inte. Det är en alldeles för klen ambition, och ger föga tröst åt alla ungdomar som behöver jobb nu, inte om sex år. Kanske är arbetslösheten då dessutom ännu högre i EU än idag. Det är inte procentsiffror Sverige behöver, det är konkreta reformer. Honnörsorden, och det blodröda draperiet bakom ledaren i röd slips hade ändå sin avsedda effekt på församlingen. Amen. Samtidigt läser jag på Jonas Sjöstedts blogg: ”När socialdemokratin har samarbetat vänsterut har resultatet blivit mer rättvisa. När den har arbetat med borgerligheten har resultatet blivit sämre. Pensionssystemet är ett utmärkt exempel på det. Vi styr många kommuner tillsammans i dag. Där finns Sveriges mest progressiva kommunpolitik. I Umeå, Norrköping, Arboga och Gotland har vi återtagit äldreomsorg till kommunal drift från privata vinstintressen. Vi genomför rätt till heltid i bland annat Göteborg, Borås och Malmö. I Kiruna, Avesta och Hallstahammar har vi genomfört avgiftsfri kollektivtrafik.…”  Utomordentligt bra att Sveriges Television nu har börjat direktsända ifrån svenska partikongresser. Alla kan nu följa den 37:e s-kongressen från scenen, inklusive sångnummer i mellanakterna. Idag av Timo Räisänen och Anna Järvinen.