Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket, skriver idag en intressant artikel i SvD om televisionens utveckling från Marshall McLuhans syn på mediet fram till dagens interaktiva multimedium. Och visst har det hänt mycket sen jag läste Joseph Klappers bibel i masskommunikation på Stockholms Universitet, en grundbult inom den sektorn av sociologin. Klapper menade att massmedia inte påverkar oss direkt, utan bara förstärker de värderingar vi redan bär, att vi också själva söker oss till information och opinionsbildare som bekräftar våra redan etablerade dispositioner och referensramar. The selective exposure theory. Idag över femtio år efter Klapper kan jag själv se hur inte bara internet utan också televison är media för tvåvägskommunikation, vi samspelar med medierna och utnyttjar varandra. Varje gång jag skriver en text hos Google i Gmail så lagras informationen så att jag och även min adressat snabbt exponeras för länkar med reklam som har koppling till innehållet i vår konversation. Likadant hos begagnatsajten Tradera eller Amazon.com – så fort jag besöker dem så exponeras på min skärm ett antal produkter till salu från samma kategori jag tidigare visat intresse för i mitt sökande, t.ex. efter en viss bok. Hos Amazon påminns jag om vilka objekt jag har sökt hos dem tidigare. Mina preferenser finns i deras minne.  Samma köpförslag finns nu också hos Bokbörsen eller Adlibris. Om jag letar en bok av Tjechov så kommer genast andra böcker av Tjechov till salu, eller andra böcker som köpts av personer som köpt liknande böcker. Man kan se det som en finslipad kommersiell strategi att irritera sig på. De har ju samlat information om min person. Men man kan lika gärna se det som en form av service till mig som konsument.  

Klapper, J. T. (1960). The effects of mass communication.