Åbo Underrättelser, och ”Den glömda historien”

Åbo domkyrka 1814 av Johan Carl Ludwig Engel Åbo Underrättelser heter en gammal anrik tidning som fortfarande håller ställningarna i det svenskspråkiga Finland. Den är Finlands äldsta dagstidning, grundad så tidigt som 1824. Den är intressant att läsa även för oss i Stockholm, då vi ju har en urgammal gemensam historia med det som ibland kallas Egentliga Finland. Åbo är lika gammalt som Stockholm, de fick tidigt ett eget svenskspråkigt universitet, och var huvudstad i Finland ända fram till början av 1800-talet då den ryska ockupationen tog sin början. John Crispinsson beskriver i sin imponerande krönika, boken Den glömda historien (2011), om detta trauma i Åbos historia. I mars 1808 hade 1500 ryssar utan motstånd marscherat in i Åbo: ”I augusti 1809 reste en av de svenska förhandlarna, Anders Fredrik Skjöldebrand, via Åbo för att underteckna fredsavtalet mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn (anm: i östra Finland). Han beskriver hur fartyget med svensk flagg hälsades av folk med lyfta hattar, vinkande händer och många som grät. När han steg iland omringades han av människor som vädjade att han inte skulle medverka till att landet gavs till ryssen. Den 20 september 1809 meddelades resultatet av freden som innebar att det svenska riket styckades, en tredjedel av ytan och en fjärdedel av befolkningen blev tsarens. När dekretet lästes upp i Åbo fullsatta domkyrka reste sig församlingen var gång den svenske kungens namn nämndes, i en folklig opinionsyttring.” Kronprinsen Karl XIV Johan sedan släckte definitivt hoppet om en återförening med Sverige hösten 1812. ”Kronprinsen kunde ingen svenska och ägde ingen kunskap om Finland när han i augusti 1812 for till Åbo för att träffa den ryske tsaren Alexander. De kom överens om att Sverige skulle få Norge av Danmark som kompensation för Finland, en idé som varken norrmän, danskar, finländare eller svenskar var pigga på. Det var ett maktspel för två personer som var vana att hantera länder och folk som spelpjäser. Bernadotte gjorde en stor personlig vinst, han fick garantier av den ryske tsaren att hans familj skulle skyddas om svenskarna skulle avsätta huset Bernadotte. Han var ett barn av den franska revolutionen och visste hur snabbt lyckan kunde vända och han hade bevittnat många troner vältas över ända. Karl Johan hade således ett högst privat skäl att vara vän med tsaren och överge Finland. Vill man vara grov kan man säga att han sålde ut Åbo och Finland mot ett privat fallskärmsavtal.”