Grönt men inte illgrönt, sa Gahrton

P Gahrton”Att Miljöpartiet inte är exakt samma parti som när det bildades 1981 är uppenbart när man läser partistyrelsens partiprogramsproposition till kongressen i slutet av maj. Det finns säkert en del som beklagar, och i flera avseenden borde skrivningarna i centrala gröna frågor vara tydligare, t ex när det gäller vinster i välfärden och synen på ekonomisk tillväxt. Samtidigt vore det illa om drygt tre årtiondens praktiska partipolitiska erfarenheter från EU-parlamentet, riksdagen, landsting och kommuner, inte hade satt några spår i det gröna tänkandet. Politik är inte bara att vilja, utan också att kunna genomföra. De gamla käpphästarna samhällstjänst och medborgarlön är typiska exempel. Teoretiskt är de ett par perfekta gröna parhästar, en genial lösning på en rad problem, från ungdomsarbetslöshet till social rättvisa. Men ett otal utredningar har visat att djävulen bor i detaljerna. Hur ska de som skulle sysselsättas i samhällstjänst både hinna få adekvat utbildning och sedan utföra en tjänst på det knappa år man tänker sig? Eller skulle de utföra sysslor som knappast behöver någon utbildning? Och hur skulle man hantera de människor som inte klarar av att leva på medborgarlönen, skall de i alla fall få socialbidrag eller annan ersättning? Jo, det har levererats svar på sådana frågor i debatten, men inte tillräckligt tydliga för att tillfredsställa vad som krävs av ett parti med regeringsanspråk…” (Per Gahrton, COGITO 2013-05-03) (Foto, Patrik Pettersson)

http://www.cogito.nu/ledare/gront-men-inte-illgront

Om DiJanneh

Fd statstjänsteman som numera utforskar släktens historia vid nedre Ljusnan...
Det här inlägget postades i Historia, Politik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.