I denna månad oktober var det en dag i Söderhamn kl 13 föreläsning på Centrum för Lärande (CFL) om Abraham Bäck, en av stadens mycket framstående men ack så okända söner. Jag var där med ett halvdussin seniorer och 30-40 studenter. Det var överraskande angenämt, för presentatören satte på sig en 1700-talsperuk och sa att han var den berömde Anders Sparrman, en av Linnés mest framgångsrika lärjungar – resenär och naturforskare. Han presenterade sedan dagens talare på ämnet Diet och Folkhälsa, och in kom Abraham Bäck i peruk och 1700-talskläder. Kul idé. Till slut dök även Bäcks äldre kära kollega Carl von Linné upp, och tillsammans föreläste de om tips hur vi skulle leva för att må bra. Tidskrifter i dagens ”må-bra”-genre kunde ha plankat av hela föreläsningen, för här drogs alla de vanliga argumenten om hur vi idag borde leva för att må optimalt bra: Måttlighet och mycken rörelse, och aldrig äta eller dricka mer än magen klarar av att smälta. Kaffe, tobak och rökning avhandlades också.

Abraham Bäck var son till handelsmannen i Söderhamn Karl Olsson Bäck och Margareta Broo. Bäck blev 1730 student i Uppsala, och år 1740 blev han promoverad till medicine doktor, vistades 1740-45 utomlands. Han invaldes 1742 som ledamot av Vetenskapsakademien. Han blev livmedikus hos både kung Fredrik I och kung Adolf Fredrik. År 1752 blev han läkare vid Serafimerlasarettet, vilket tillkom huvudsakligen genom Bäcks och Olof af Acrels engagemang. Bäck var god vän med Linné, som uppkallade ett släkte bland myrtacéerna, Bæckea, efter denne vän.

Anders Sparrman var son till prosten och kyrkoherden Erik Sparrman och Brita Högbom, och härstammade på fädernet från flera prästsläkter i Hälsingland. Sparrman, som var lärjunge till Linné, fick sin utbildning vid Uppsala universitet. År 1765 följde han med en expedition till Kina som skeppsläkare. 1772 anslöt han sig till James Cooks andra resa och forskade i Australien, Oceanien och Sydamerika. På Linnés rekommendation reste han 1772 till södra Afrika där han studerade naturlivet och befolkningen. Hans dagböcker publicerades i tre volymer. Kring 1805 började han publicera en serie fågelböcker över Sveriges fåglar, Svensk Ornithologie. Bara den första boken med 68 planscher och 44 textsidor gavs ut och serien förblev ofullbordad. Han kom att inneha flera akademiska poster.  

http://www.svtplay.se/klipp/1545124/sjukvardspionjaren-abraham-back-uppmarksammas