Tankarna går till Ukraina. Och då tänker jag inte på Poltava sommaren 1709 då svenska soldater hade marscherat ända dit bort för att bita i  gräset. Det finns kopplingar till Ukraina också i mitt eget liv. Till Rovno i nordvästra Ukraina, och Tjernovits i sydväst. Ja, det var så de kallades då. Rivne och Tjernivtsi heter de idag på ukrainska, enligt Wiki. (Bild: Balanovsky)

För några år sedan lät jag på skoj, men också av nyfikenhet, lämna in ett salivprov för att via DNA-analys få en grov pejl på min disponibilitet för vissa sjukdomar, håravfall och känsla för smärta m.m.. Forskningen går med lavinfart på det här området, och en del släktforskare kastar sig med hull och hår nästan bokstavligen in i sökandet efter anfäder. Jag fick beskedet att jag på min mors sida är släkt med det benrangel i England som kallas Cheddarmannen.  Bara en sån sak kan ju väcka en djupare nyfikenhet. På min fars sida konstaterades att jag tillhör den haplogrupp som heter R1a1a. Det skall vara den 3:e vanligaste gruppen i Sverige. Vi som ingår i den klubben bär alla på DNA-markören M17. ”Individer inom denna haplogrupp härstammar från en man av europeiskt ursprung som föddes på grässtäpperna i trakterna av nuvarande Ukraina eller södra Ryssland för 10.000-15.000 år sedan…”. Aha, tänkte jag – det var därför Tjechovs berättelse Stäppen gjorde ett så starkt intryck på mig då jag läste den första gången. Ja, en kan inte så noga veta, sa Nalle Puh. Han var klok han. Stäppen var i alla fall Tjechovs första längre berättelse, efter mängder av noveller – en skimrande mosaik av hans egna barndomsminnen. Han började skriva den i januari 1888. ”För att skriva Stäppen har jag förbrukat mycket sav, energi och fosfor: jag arbetade med möda och spänning och fick dra allting ur mig, och det gjorde mig ohyggligt trött. Är det lyckat eller ej? Därom vet jag intet. I vilket fall är det mitt mästerverk, jag är ur stånd att åstadkomma bättre.” Ja, nog sjutton är det ett mästarprov. Tjechov kunde med rätta vara nöjd. Det är poesi i långnovellens form.

Tio-femton tusen år sedan – då låg farsans Arbrå fortfarande och sov under inlandsisen, men isen började väl tina ungefär då. Åtta tusen år före Kristus. Det blir många, många generationer sedan. Så kom då M17-folket från södra Ryssland och Ukraina via Polen och östra Tyskland till Sverige och övriga Skandinavien någon gång under bronsåldern kanske. Stridsyxor lär de ha haft, och rep kunde de binda, av lin eller hampa. Och de rena Neanderthalarna var väck från sin sista bastion i Gibraltar sedan länge. Dominerar i Sverige gör min haplogrupp  i n t e. Vi är bara ca 25% och har mera genetiskt gemensamt med folk i södra Polen och nordvästra Ukraina, än den vanligaste haplogruppen i Sverige: I 1a. Mera forskning lär komma…

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2253976/

http://en.wikipedia.org/wiki/Haplogroup_R-M17_(Y-DNA)