Musikens pärlor (14): Stefan Nilsson – Att vara en slända

2014-07-23 22.06.06Varför köpte jag en LP med Stefan Nilssons pianostycken? Jag minns inte.  Men jag vet att ett spår på den där LP:n grep tag i nånting inombords. Den stannade kvar. Där fanns en lätthet, som ett glitter över Björntjärn den där sommardagen när vi satt på den lilla bryggan och slängde i våra flöten medan trollsländorna dockade in och ut ur sina dolda terminaler i vassen. Det var precis en sån sommardag, som idag. Du var nio år den där sommaren. Jag hade börjat skriva. Stefans LP hette, och heter, Det är nu först jag ska börja, och spåret som jag sedan avlyssnat många gånger: Att vara en slända. Två minuter och 45 sekunder då vi kan slänga våra sorger i en säck och likt trollsländan sträcka ut våra vingar och svirra iväg. Finns självklart att höra på Spotify, om man inte disponerar den goa vinylen med en mycket ung Nilsson på konvolutet.

Om DiJanneh

Fd statstjänsteman som numera utforskar släktens historia vid nedre Ljusnan...
Det här inlägget postades i Hälsingeforsk, Kultur, Miljö, Musik, Söderala och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.