Det är höst, och på Vintergatan är nu de nya huskropparna resta i hela sin höjd. Den ena byggkranen är väck tagen. Markberedning pågår på den öppna platsen vi ser, där en trevlig piazza skall börja blomstra får vi hoppas. Det pågår samtidigt upprustning av gasnätet i våra kvarter. Det är gott att höra för en som alltid har uppskattat gasspisen att brassa käk på. Ett tag på 80-talet var det tal i kommunfullmäktige om att skrota hela gasnätet i staden och införa elspisar över hela stan. Men det stoppades klokt nog här i centrala Sumpan. Tack för det. Ingen spillvärme från elplattor som långsamt svalnar. När käket är klart, så av med lågan.

Jag minns familjens första lya i Mariehäll 1946, även där med en gasmätare i köksskrubben som vi matade med polletter.  Bällstavägen 18 var då ganska nyligen byggt, och där fick morsan för första gången också tillgång till ett litet kylskåp med isfack från Electrolux. Då fanns ännu fastigheter i Mariehäll som fick regelbundna besök av iskarlen med sitt stora isblock på ryggen. Isen lades i ålderdomliga skåp med sågspån. Sånt tror väl dagens ungdom knappt på när man berättar om det. Men Olrog sjöng redan då ”kom och köp konserverad gröt”. Nog finns det möe i konservburkar idag, men knappast gröt ändå. Han ironiserade förstås över alla moderniteter som snabbt dök upp efter kriget. Gasmätare ja – jag har fortfarande en sån i min lya, men den är plomberad sedan länge förstås. Dagen gryr…