En sommar i Hälsingland lånade jag Henning Mankells ungdomsböcker. De gav mig och min äldste son fina lästimmar dessa sköna sommarkvällar. Den om hunden som springer efter stjärnan är förstås ren poesi redan i titeln. Men den som allra först lösgjordes ur mitt minne idag när Henning är död: Pojken som sov med snö i sin säng (andra upplagan kom 1997 hos Rabén & Sjögren). Den glömmer man inte. Där finns både livsäventyret, sorgen och kämpaglädjen. Sveg i Härjeådalen, och Ljusnan som flyter ner mot Hälsingland och vår egen älvdal. Men Henning har skrivit även för kattälskarna:  Katten som älskade regn – vad sägs om den! Gack och införskaffa och lyssna på hans aldrig vilande penna!