Apollo 12 Lunar Model (NASA 1969)

Och svaret blir ständigt: – Vi ser allvarligt på det här. Vad det än gäller i katastrofmedia, så är allting allvarligt, och reportrarna tycks nästan lystet nicka belåtet när den ansvarige bekräftar. Jo, visst är det väldigt allvarligt. Ty problemen hopar sig, regimer faller, och bomberna regnar. – Vi måste hantera det här. Visst är det ett problem – som vi måste förhålla oss till. Det gäller bara att hantera det. – Mera bomber, det är bra. Vi ser faktiskt väldigt allvarligt på det här. – Så hur är stämningen där nere? Ingen ny bomb? Sover folk på gatan i natt? När ska ledarna sammanträda? Kan vi förvänta oss några besked i morgon? Spekulationsjournalistiken firar nya triumfer…

Men i fönstret sitter Greiders katt och putsar pälsen, lyckligt omedveten om en värld i svaj. Ack om man vore en katt, slapp slita sitt glesnande hår över startstrulande bilar i surt novemberdis, och peppras med dystopiska katastroftelegram. Bara leva minut för minut, utan spekulation om vad som döljer sig bakom nästa krök, nästa dag, nästa år. Tomten kommer. God natt, Jord.