Sockensigillen i Helsingland

sockensigill_halsingerunor_1951-4Jag behövde nyligen illustrera en artikel om kyrkoherde Anders Scherdin från byn Skästra (Skärstra) i Järvsö socken. Med ett sockensigill – men inte Järvsös – utan Söderalas, eftersom Scherdin i Söderala blev både kyrkoherde och kontraktsprost. Om de använde sockensigill så sent som på 1840-talet när Scherdin stod på barrikaderna mot erikjansarna, det vet jag inte. Kanske i speciella och högtidliga sammanhang, men sannolikt inte. Men åtminstone så sent som på 1600- och 1700-talet användes dessa sigillstampar. När socknarna blev kommuner på 1860-talet, så skapades istället kommunvapnen. Söderalas var rött och blått. Ovanför det gamla sockensigillets lax hade i kommunvapnet tecknats en båt, som för mig liknar en eka med buken i vädret.

Fil:Söderala vapen.svgDet skulle alltså vara en lax på Söderalas gamla sigill, det fiskades oerhört med lax i Ljusnan på den tiden, ja det var närapå vardagsföda för både pigor och drängar. Men det var knepigt att få tag på en avbildning på det där sigillet. Via en tidig artikel av forskaroraklet Erik Gustaf Wengelin i Arbrå lossnade det. Han har i HelsingerunorHembygdsorgan för helsingarne, Årgång 1 /Nr 2 på sidorna 21-24 skrivit en gedigen artikel med titeln Helsinglands landskaps- och sockensigiller. Redaktionen låg då i Edsbyn, och redaktören för denna förnämliga skrift hette P. Alb. Norin. Där finns många fakta om socknarna och deras sigill, men bilder bara på Sundedes sigill, och ett för hela Helsingland med bock på.

Spåren ledde vidare till en artikel av konstnären Manne Östlund i Hälsingerunor 1951: Sockensigill i Hälsingland (sidan 49-64). Där avbildas de alla, och kommenteras till utseendet, liksom sockennamnens stavning vid under åren (det hade Wengelin tidigare också gjort). Ett vackert och gediget arbete. Även Yngve Aronsson har i Runorna behandlat ämnet flera gånger. Artikeln Sigill och sigillstampar av Aronsson finns i Hälsingerunor 2006 (sidan 81-85). Aronsson leder oss vidare i ämnet, tillbaka i tiden, till den spränglärde prosten Broman och hans nådiga lunta Glysisvallur – en kulturell bibel som Helsingland kan skatta sig lyckligt över. Numera kan man stolt bära sitt sigill runt halsen i silver t.ex. om man kontaktar silversmed Tove Brokig i Segersta. Hon grejade Söderalalaxen åt mig. Här nedan ser ni alla sockensigillen (från Brokig/Östlund) och länkar till Toves site på webben, där det finns mycket mer om sigillens historia, och smycken i vackert silver:

https://brokig.se/produkt/sockensigill-halsingland/
facebook.com/Brokig/
tove@brokig.se

sockensigill_halsingerunor_1951

Om DiJanneh

Fd statstjänsteman som numera utforskar släktens historia vid nedre Ljusnan...
Det här inlägget postades i Arbrå, Arkeologi, Hälsingeforsk, Historia, Konst, Kultur, Litteratur, Norrland, Religion, Söderala och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.