Nej detta är inte vid stranden av Ljusnan eller Kalix älv. Vi ser Volga – genom Isaac Levitans ögon – som han återskapade floden med sin pensel. Det är nånting speciellt med Levitans målningar. Många vittnar och bekänner detsamma i otaliga artiklar. Jag minns första gången jag såg en av hans dukar, hur jag fastnade, och ett milt lugn spred sig i sinnet. Det är konserverad skönhet för våra ögon. Och sådana är många av hans dukar. Levitan var född i Kybartai i nuvarande Litauen som grundlades redan på Vasakungarnas och Sigismunds tid. På 186o-talet drogs järnvägar kors och tvärs över Europa, så även från Vilnius förbi Kybartai mot Preussen. Levitans far var son till en rabbin. Isaac kom till Moskva 1870 med familjen och kunde snart börja en konstutbildning. Både fadern och modern dog under sjuttiotalet, men många såg hans talang och han fick ekonomiskt stöd att fortsätta utveckla sitt måleri.
Han blev medlem av gruppen Peredvizhniki. Där fanns också Anton Tjechovs målande bror Nikolaj. De blev goda vänner, Isak var en kär gäst hos Tjechov, och han har liksom många andra målare porträtterat sin vän. Det är inte svårt att föreställa sig att Tjechov tyckte mycket om den frid och stillhet som finns till exempel i de berömda klostermålningarna. Han var flitig, och målade både akvareller och oljor och grafiska verk m.m.. Han har påverkat många, och är en av våra stora målare. Han var född samma år som vännen Tjechov, 1860. Båda övermannades alltför tidigt av sjukdomar. Levitan dog redan år 1900, och Tjechov 1904. Betrakta Levitans klostermålning, häll upp ett glas rött och sätt på Piotr Tjajkovskijs Symfoni nr 1. Sjunk så ned bland kuddarna med Tjechovs fantastiska långnovell Stäppen. C’est si bon, sa gossen…
Grön Horisont 2023 