Slank in på biblioteket för att plocka upp ett par lättsmälta och sympatiska poeter som alltid har nånting att berätta som berör – Folke Isaksson och Göran Greider. Fastnade bl.a. för Katterna kommer in från mörkret av Greider som gavs ut 2009. Den innehåller förutom naturlyrik också brottstycken om hans liv i Sörmland och Årsta innan han mjuklandade i Dalarna. Barndomen, bröderna och kusinernas avlagda kläder. Och hans egen syn på kläder och mode. Hans förhållande till socialismen blir så mycket lättare att förstå efter den här läsningen. Charmigast är de många kärnfulla kärleksförklaringarna till Katten – och där är ju Greider sannerligen i gott sällskap av en hoper andra författare. Jag kan icke räkna dem alla. Isaksson har också skrivet en underbar dikt om katten. Greiders kattpoem är kortfattade, kärvänliga och fulla av respektfull fascination. De berättar mycket om författaren själv – här med några andra korta verser om Livet:

Katter i mörkret

De hörde våra röster på långt håll
och kommer nu springande
runt husknuten
för att hälsa på oss:

Vänliga ansikten i mörkret.

Det tidiga ljuset

Det tidiga ljuset är viktigast,
det på morgonen
eller det i

barndomen –

Hur mycket

Hur mycket sorg är kvar?
Det vet vi inget om.
Vägen som vindlar
runt kröken därborta
berättar inget

innan vi kommit dit.

Mörkret

När katterna kliver ut i mörkret
tror jag att deras
sinnen liksom spärras upp:

Hörseln ett snabbt hissat segel i natten.

Det kommande livet

Det händer ju att jag känner värmen stråla ut
från det kommande livet –

Varm logvägg i mars.

(Foto: J.Krabo)